Måndag kväll

Hungrig. Lite ovanligt. Denna hunger kan vara ett teckan på annalkande migrän. Bäst att lyssna på kroppen då.

S hade gjort en djupdykning in i frysen och hittat den thailänska kycklinggrytan och ätit innan jag kom hem. Ingen större panik hem.

Gick och handlade. Superhungrig och supersugen på minisemlorna. Högrev, vetemjöl special och mer mjölk.

Eftersom S ätit upp en av mina matlådor och hungern försvann i affären. Så satte jag igång och gjorde katalansk gryta enligt Carl Butlers kokbok. En variant av paella. Allt i ett gryta, med saffran. Dock hittade jag inte lagerbladen. Dags att rensa skafferiet med andra ord. Nu åkte allt fram. Hittade ju mycket kul. Utan just lagerbladet.

Grytan puttrade på. Och jag satte igång med nästa projekt. Caibatta bröd, på brödmix. Väldigt lös deg. Men gott med hembakat (om det blir bra) och frukostbullar är bra att ha. Är nog lite missnöjd med brödbaket från förra veckan Multikornsbröd också på brödmix.

Klockan blev åtta. Efter att jag tycker det varit skönt att komma hem en måndag och se diskbänken. Hade jag nu fyllt diskon med disk och halva skafferiet framme på köksbordet. Det fick vara så. Nu var det dags för nästa punkt på att-göra-listan. Läxläsning

- svenskan med dubblekonsonanter och rimord klarades av galant.
- engelskan, krävdes det lite muta för att sätta igång. Text om Elvis Preasley. S läste först tyst. Sen för mig. Inte särskilt bra och jag fick inte korrigera. Diskussion om hur man läser läxor. Sen strax före jul får de bara en en text. Den ska de kunna. Förut hade de glosor etc men de får de inte nu. Men de ska kunna texten i stort sett utantill. Och då krävs det att man gör glosorna, samt övningar och tränar på övningarna på cd:n. Eftersom min kära S har något visst motstånd mot engelskaläxorna. Många är så mycket bättre på engelska. Så diskvalificerar hon sig själv. Trots att hon absolut inte är dålig. Å då blir jag arg. Eller irriterad. En stor tröst är iallafall att hon läser Kalle och chokladfabriken på engelska utan större problem.

Svårt det här med undervisning ibland. Det är en balansgång mellan vad man tror/vet läraren vill ha. Och vad man själv eller som som förälder vill att barnen ska kunna. Egentligen är det ju skolan som ska hjälpa en som förälder i uppfostran av barnet. Men samtidigt så hjälper man som förälder med uppfostran att göra en social och duglig individ till samhället. Ibland är vi inte överens om hur. Eller så är vi rörande överens men kommunikationen inte funkar. Och så börjar man skylla på den andre. Särskilt när man själv kanske känner att man inte orkar/mäktar med/förstår.

S sa i alla fall att skolan ville (hon med) att föräldrar SKA vara delaktiga i barnens läxor. När jag kände att jag fick stoppa mig så jag inte gjorde dem åt henne. Det är roligare att göra läxorna nu än när jag själv gick i skolan.

Matten lämnade vi till tisdagen. Nu flyter matten på alldeles av sig själv. Fast lite synd. Inte mycket delaktighet där. Utan att jag rättar. Skulle behöva lite övning själv.

Sen vart det provsmak av gryta. Och fortsatt bullbak. På TV4 visade de en amerikansk reportagefilm om en en fantastisk pojke som fått cancer i ögonen och han "hörde" genom klickljud. Men bilderna när han tog av och på sina ögon av prosling var för mycket. Det räcker att jag själv tampas med linser. Att se andra hålla på med ögonen. *burr*

Har min pappas röst i mig som tycket allt med ögon var superläskigt. Som den snickare han var så var ögonen känsliga och ibland vart det flisor i ögonen. Så ögoneskjöljning stod aldrig långt borta. Det var ett av de få tillfällen då min pappa blev rätt vek. I närheten av möss också.

S lade fram kläder inför tisdagen. Ny BRA vana.

Lite idrottsgala han vi med innan det var puss på pannan och nattning. Ringde G och sa gonatt. och sen ramlade jag ner i soffan.

Ingen migrän i alla fall.*peppar, peppar*

Dagens

Dagens humör: Måndag, men jag överlever
Dagens borde: Mycket möten idag. Borde ta tag i en del jobb.
Dagens frisyr: hårspänne
Dagens klädsel: Jeans, tröja och kofta. Piffigt värre?
Dagens planer: Jobba, mat, sova? Ja jsut det läxor med S.
Dagens längtan: Behöver få ut gamla tidningar ur hemmet. Så jag längtar till att smärtan försvinner i knäet. Det sliter. Vill sätta mig ner och fördjupa mig i photoshop. Genom Photoshop userTV, t ex. (webben ÄR fantastisk)
Dagens fundering: När kan jag räkna med att jag upplever att det har blivit tillräckligt mycket vår för att inte ojja mig över mörkret. Härligt med solen som dock knappt orkade sig upp över hustaken.
Dagens beroende: Såg recept på minisemlor. VILL HA!
Dagens tråkigaste: Missade busstationen och åkte en station för långt. Men det gav ju lite motion. Trots att mitt onda knä är rätt morgonstelt
Dagens tidning: Aftonbladet skriker ut löp om Beltran.
Dagens blogg: Pain de Martin. Inte för jag bakar så mycket. Men det är kul och följa andras strävandet. Och sugen på riktigt gott bröd blir jag med.

Syftet

Börjar denna blogg, efter som jag fick mig en tankeställare av brodern igår.

Brodern som jobbar utomlands. Av honom fick vi nära (och kära?) ett jättefint brev efter an varit borta i drygt en vecka. Och jag sa till honom att jag hade tänkt att skriva tillbaka. Men här hemma är det ju vara grå (ovanligt grå december/januari) vardag. Brodern svarade "Ja jag får nog knåpa på en uppföljning. Men efter ett par veckor så har det livet utomlands blivit vardag för mig med och det är svårt att skriva".

Så vad händer här hemma egentligen? Händer det något? Hur skriver man om vardagen?

Händer ju faktiskt små saker hela tiden. Inget stort. Men när någon är borta, eller när man själv är det så kan även de småttiga vara intressant. Precis som veckobrevet jag får från skolan. Ju mer detaljerat desto bättre. Och frågan "Vad har du ätit idag?". Så är frågan intressant. ibland är dagarna fyllda med de stora frågorna. Kärlek, liv och död samt politik. Eller en dagshändelse alla pratar om. Då är det ju inte så svårt att skriva.

Så nu tar jag tag och synar vardagen.

Om nära och kära vill vara med och skriva. Hör av er. Ni får inloggning.